Ja så kan man också forma en rubrik, för jag tänkte skriva lite om Dixie, min tjej som gör framsteg på framsteg hela tiden! Det är helt ofattbart, jag finner inga ord, förutom att mitt hjärta är fylld med värme och kärlek som jag får utav henne. Magic moment! Ja, men visst är det så! Det är förbannat magic moment, vem kunde ana att det kunde bli så bra efter bara någon månads träning. Okej, jag har tränat Dixie sedan i påskas - på ett ungefär, för det var då som jag satte ner foten och begärde hjälp från en expert! (www.hunderverk.nu) Och sedan dess har det gått så fort med allt, och då menar jag precis allt! Från att ha haft en hund som inte lyssnat och bara ignorerat mig som förare så är det en enorm skillnad. Jag hade ju mer eller mindre gett upp hoppet om att det skulle bli hund om henne. Men skam den som ger sig, det är väl så man brukar säga!? Och för allt slit jag har lagt ner, så har jag och Dixie blivit ett team!! Vem kunde tro det? Men med facit i hand så kan man bara säga att det går åt rätt håll i alla fall! 

Exellent!! Precis rätt ord som jag kände för att använda mig av just nu! Dixie gör inte bara ett strålande jobb, hon är så mycket mycket mer - hon är en hund nu, en hund med så mycket vilja, så mycket kämparanda i sig! Numera har jag en hund som jag kan ha kul med, jag kan gå promenader med henne och dessutom ha henne lös! Det trodde jag banne mig inte för några månader sedan! Så fort jag släpper Dixie nu är det en glädjeskutt som kommer fram i henne, hon hoppar och flyger fram där bland gräs och snår! Hon njuter, den syns, hon älskar att vara lös!! 

Ett exempel; idag var jag ute och gick med några vänner, vi gick till en åker fem minuter från mig ca. Dem släppte sin hund så att hon fick springa där på åkern, jag var mer osäker, men släppte henne det gjorde jag, men med ett visst vemod! Men se, det gick bra!! Hon sprang, hon härjade och hade förbannat kul där på åkern! Nu har jag bara en trött och en utslagen hund här hemma! Så, ja hon gör framsteg. 

Det som är kvar att tränas på och som kommer att kräva extremt med tålamod och vilja är möte med andra hundar, det jobbar vi fortfarande, men å andra sidan blir även det bara bättre och bättre. Och snart nog kommer vi även att börja träna på att vara själv; kommer köra den där fem minuters träningen, det vill säga; jag lämnar henne i fem minuter åt gången, Sätter mig i trappan och går sedan in. Och det där är ett moment som vi kommer få träna mycket och väldigt länge på! Men givetvis kommer jag gå och knacka dörr hos grannarna och tala om vad som är på gång innan jag ens sätter igång med detta.

Sen om det fungerar eller inte, ja det får vi veta sedan.

Nu tänkte jag däremot bjuda er på en bild, en bild på en tröja som jag snart kommer att lämna in på tryck, så det här är bara en mall, det ska vara en krona vid texten också! :)